Ortopedkirurgisk avdelning -
CHECK!
Såja, hemma igen efter 2 dagars klinikuppehåll!
Dagen idag var superspännande utan att vara svim-framkallande, haha!
Kl 08 började dagen, liksom igår, med info och frukostmöte. Därefter fick jag hälsa på läkarvakten som jag skulle pröva att följa under dagen. På ett stort sjukhus har man några som går runt och blir inringda till olika delar för att stötta upp den allmänna personalen på avdelningen men också agera ansvarig i de flesta situationerna. Från 1 minut på röntgen-konferens blev han (och hans svans = jag :) ) nerringt till akuten och trauma-avdelningen och jag var säker på att jag skulle få se min första öppna fraktur!
Så blev inte fallet! Istället kunde vi höra barnSKRIK/vrål på långt avstånd och detta kom från en 5 månaders bebis vars mor tappat henne, ut från trappan där barnet landat på huvudet och fumlat ~3 meter, ytterligare ner. Då mamman sprang ner och fick fatt i bebisen, var hon medvetslös och kändes helt lam i kroppen. Tänk vilken fruktansvärd känsla!! Detta hände p.g.a. att bebisens storebror hade suttit "gömd" i kröket på trappan istället för att gå ner och ta på sig skorna som mamman tidigare bett honom om. Hon hade inte sett honom då hon höll bebisen i famnen och därför själv fallit ut över trappan och som reaktion, tappat barnet. Heeelt helt fruktansvärt och både mamma och son var i chock! Hur många läkare som helst tillkallades och en grundlig men försiktig undersökning påbörjades. Det var spännande men väldigt sorligt eftersom jag förstod att de misstänkte skallskador eller hjärnblödning :S
Jag satte mig med storebrorn som lämnats ensam i ett hörn och försökte prata om allt möjligt med honom.. skola, fotboll you name it! Tillslut kom han igång och ritade, och ritade naturligtvis situationen som hänt tidigare på morgonen :S
Det är nu jag kommer till avslut.. Jag vill tacka för den fina idéen om att barn inte består av hårda ben utan mestadels brosk och att denna lilla flicka tydligen haft sin räddande ängel vid sin sida imorse för hör och häpna, en timme senare kunde man konstatera att det enda som hänt var ett litet blåmärke på vänster smalben!!
Dagen har med andra ord varit givande och med lite huvudvärk sitter jag punkt för denna gången :)
Nu blir det åter några timmars plugg och ikväll ska jag bjuda Sabine på kvällsmat som en försenad födelsedagspresent :)
Njut dagen och ta vara på varandra! PUSS
Såja, hemma igen efter 2 dagars klinikuppehåll!
Dagen idag var superspännande utan att vara svim-framkallande, haha!
Kl 08 började dagen, liksom igår, med info och frukostmöte. Därefter fick jag hälsa på läkarvakten som jag skulle pröva att följa under dagen. På ett stort sjukhus har man några som går runt och blir inringda till olika delar för att stötta upp den allmänna personalen på avdelningen men också agera ansvarig i de flesta situationerna. Från 1 minut på röntgen-konferens blev han (och hans svans = jag :) ) nerringt till akuten och trauma-avdelningen och jag var säker på att jag skulle få se min första öppna fraktur!
Så blev inte fallet! Istället kunde vi höra barnSKRIK/vrål på långt avstånd och detta kom från en 5 månaders bebis vars mor tappat henne, ut från trappan där barnet landat på huvudet och fumlat ~3 meter, ytterligare ner. Då mamman sprang ner och fick fatt i bebisen, var hon medvetslös och kändes helt lam i kroppen. Tänk vilken fruktansvärd känsla!! Detta hände p.g.a. att bebisens storebror hade suttit "gömd" i kröket på trappan istället för att gå ner och ta på sig skorna som mamman tidigare bett honom om. Hon hade inte sett honom då hon höll bebisen i famnen och därför själv fallit ut över trappan och som reaktion, tappat barnet. Heeelt helt fruktansvärt och både mamma och son var i chock! Hur många läkare som helst tillkallades och en grundlig men försiktig undersökning påbörjades. Det var spännande men väldigt sorligt eftersom jag förstod att de misstänkte skallskador eller hjärnblödning :S
Jag satte mig med storebrorn som lämnats ensam i ett hörn och försökte prata om allt möjligt med honom.. skola, fotboll you name it! Tillslut kom han igång och ritade, och ritade naturligtvis situationen som hänt tidigare på morgonen :S
Det är nu jag kommer till avslut.. Jag vill tacka för den fina idéen om att barn inte består av hårda ben utan mestadels brosk och att denna lilla flicka tydligen haft sin räddande ängel vid sin sida imorse för hör och häpna, en timme senare kunde man konstatera att det enda som hänt var ett litet blåmärke på vänster smalben!!
Dagen har med andra ord varit givande och med lite huvudvärk sitter jag punkt för denna gången :)
Nu blir det åter några timmars plugg och ikväll ska jag bjuda Sabine på kvällsmat som en försenad födelsedagspresent :)
Njut dagen och ta vara på varandra! PUSS
Kommentarer
Postat av: Paulina
Nej men usch och fy och blä vad gräsligt. Jag hade aldrig klarat att vara med om det. Stackars mamma och stackars storebror! Duktig du är fina Kajsa, som klarar av sådana situationer. Jag hade nog bara bölat.
Love You, duktiga du!
Postat av: Monne
Usch...jag är alldeles för känslig för sånt här :( Stackars familj som fick va med om något sådant. Men vilken tur att storebror hade dig på plats som kunde ta hand om honom lite :) Du får verkligen va med om ett & annat Kajsis! Super intressant att följa dig här! Speciellt när man inte har varit inne på ett tag & du har varit flitig med att skriva...så nu får jag läsa nästa inlägg ;)
Trackback
